för hundar som oss

Precis så.
Känslan försvinner inte och jag kommer inte längre ihåg vad som gav mig den. Jag kommer inte längre ihåg orsaken. Men känslan sitter kvar, sitter hårt i kroppen. It's not something i would recommend but it is one way to live. Jag är trött på tabletter. Jag är trött på psyk. vård som brister och just nu ser jag mig själv bli hatisk mot barn-och ungdomspsykatrin. Om fem månader står jag inte längre under deras ansvar och det är nog skönt för båda parter.
Jag är rädd för att jag kommer bli ensam. Alltid rädd för ensamheten. Jag är rädd för att det som jag kallar det sjuka i mig kommer få större svängrum i huvudet när jag fyller 18. Jag är rädd för att ingen längre kommer försvara mig när det dåliga kommer tillbaka. För tillbaka kommer det. Det smyger sig på hela tiden. Jag inser ju själv att det inte är normalt, inte normalt alls att hästen gjord av trä i rättviks park ruskar på huvudet och ställer sig på bakbenen inför mina ögon. Jag förstår att jag inte borde höra hur de väser åt mig på bussen, i skolan, på stan, ensam i min säng. Att det inte ska vara såhär. Att det dåliga börjar smyga tillbaka. Men jag är inte rädd för det längre. Jag är nog bara rädd för ensamheten. Jag vet inte riktigt vad jag vill säga och orden går trögt idag. Jag är bara så besviken. jag avskyr henne.

Bäst i hela världen. Jag hatar söndagar då är nästa helg så himla långt borta och måndagar är alltid långa. Tisdagar onsdagar och torsdagar med.

Jag vill försvinna, så mycket, drar ner mig så himla lätt, får mig att vilja sluta existera. Jag förstår ju inte? Är jag dum i huvudet, är jag överdriven eller är jag för enkel? Sitter och stirrar på skärmen men jag får inte ner några ord. Det är så svårt att inte bryta ihop. Varför är det så? Varför river ångesten den svarte ryttaren lämnat hos mig så himla hårt i bröstet? River som om jag kommer kollapsa inifrån. Som om det vill döda mig. När du får döden själv att kapitulera, den dagen ska jag lita på allt det som jag har så svårt för. Jag kan inte förstå. Hatar mig själv och jag orkar inte hålla uppe armarna för att skriva. Den livslust jag hade rinner av mig så himla enkelt. Och du kommer aldrig förstå. Du säger att du förstår. You said they laid of lots of coke, but you don't know how much you did. Precis så. Bestämmer mig för att aldrig mer. Aldrig aldrig mer. Men jag har som vanligt fel. Fel i allt jag gör. Jag önskar att saker och tiden vore annorlunda. These days. Men det är de såklart inte.

I want a girl who's to sad to give a fuck. I want a boy who's so drunk he doesn't talk.

Ge mig pengar ---> säljer festklänningar, strumpbyxor, oanvänd bikini och hår rosett!

http://www.tradera.com/listing.mvc/itemlisting?ftgnr=1196452

JAG ÄR EN VAMPYR JAG SUGER OCH SPYR.

syr lite. posar lite. vill springa lite.

^
Blek

Tänker för mycket tror jag. Det blir så himla jobbigt.
Har sytt lite, men blir arg för på min nya fina klänning hamnade kjoldelen för högt upp på överdelen. Alltså puffet hamnade inte i midjan utan mellan midjan och brösten. Åååh. Newbie-mistake. Lär väl sy något annat snart.. Men alltså!! Dragkedjor. Varför är dom så dyra för ):

Orden springer iväg men tiden står still. Tiden springer iväg men orden står still. Åh jag är så trött på allt det här och jag orkar inte med mig själv these days men så har jag väl alltid sagt. Dessa dagar. Ångesten sätter sig som bläck i hjärtat, ångesten dödar mig. Jag blir bara ett tomt skal kvar när den äter upp mig inifrån. Känner mig kall, kall i hjärtat, kall och jagad. Känner mig hela tiden på språng men jag sitter ändå still. Känner mig hela tiden för lugn men jag är ändå på språng. Telefonen ringer inte, telefonen ringer för mycket. Snälla ring mig, snälla lämna mig ifred blodsugande monster. Vänder mig alltid om den där extra gången, den där gången som blir en gång för mycket och hon frågar vad kollar du efter och jag svarar något flyktigt men egentligen kollar jag efter monster och mördare och skuggor och våldtäksmän och demoner och onda människor och den svarte ryttaren och döden. Döden söker jag alltid med blicken, följer varje steg den inte tar. Jag är rädd för det mesta och jag saknar att känna mig levande som förut men då var jag inte rädd för att dö. Då kunde jag leva. Nu är det så himla svårt att få bort ångesten utan rakblad som förut och nu när tabletterna inte har någon vidare effekt längre. Jag har inget hopp om en normal framtid, jag har inget hopp kvar att få bort det vanprydande. Jag blev så himla besviken och arg och ledsen men mest förtvivlad. And did you come to stare or wash away the blood?

With this trunk of ammunition too
I'd end my days with you in a hail of bullets

Nysydd klänning. nöjd. faktiskt. ge mig sommar!! sommarklänningar, what use are they när det är snö ute >:[

och jag tror, att när vi går genom tiden, att allt det bästa inte har hänt än. ljug för mig, ljug för mig.

Ny klänning och lockigt hår. Känns bra! Helgen har varit kul. Glad katt typ.
Vill på beyond retro. So bad!! Det var så himla mycket fint där när jag var där. Åh. Ska nog sy mig något tjusigt så länge.. :)

Det finns ingen tid kvar
Det finns ingenstans att gå
Solen har gått upp
Den skiner inte på oss

Och mina tankar, gått i criklar
Det finns ingen tid att vila
Jag vill åka tillbaka till
När jag inte hade nånting

Tar lite för mycket. Bara lite. Tar in lite för mycket. Bara lite. Minns saker igen 
sådär som jag gjorde när jag pratade mycket med Rieke förut. Minns dagen i
köket med kökskniven som försvar mot det onda jag var så säker på skulle
komma. Minns hur jävla rädd jag var, hur jag trodde att jag skulle dö. Jag minns
dagarna vid datorn, rädd där med. Minns hur enkelt allt var i mina tankar, jag
minns hur paranoid jag var. Jag minns ångesten när helikoptern slog över mitt 
huvud. Jag minns hur jag grät på bussen för att jag var så rädd. Alltid så himla 
rädd. Jag minns inget av det jag vill minnas. Jag minns fel. 

Jag hatar dem äckligt mycket.

Detta har jag köpt idag! Kaffe-burken är inte för att jag gillar kaffe, det är för att jag gillar burkar...
Köpte även ett mönster på en hood/munkjacka och ett tyg jag sytt en klänning av, dock hittar jag inte min dragkedja jag skulle sy fast?!?! Huhu.. jaja ni får väl se det när är klart :)

Tryckte igenom min piercing i natt... Trots svullnaden.. Det gjorde jävligt ont kan jag säga. Inte nog med att det svullet så hade det växt igen mycket väldigt snabbt! AJ. Men nu sitter den där och gör att jag har ont.. Men det är totally worth it!  .......

Min fina bror och sen en bild på mig och min nya hårfärg!! den är jätteröd.. faktiskt! i like it :D

Kom hem från stockholm idag. Är nöjd med de dagar jag var där! Michael och Ida<3

Jag vaknar intill dig med gråten i halsen
dom skriker och flyr i en mardröm igen

Dom klöser varandra med klolika fingrar
jag håller dig så hårt att du inte får luft

Vaknar intill dig med spritsmak i munnen
jag vaknar av värmen, men jag är iskall

Jag viskar ditt namn som är allt jag minns just nu
vi drömmer nog alltid om saker vi glömt -kent

nya skor! befinner mig i stockholm hos micke och ida. Har handlat roliga saker idag. imorgon ska jag färga håret. hehe. om jag får göra det här dvs.. annars färgar jag det bara hemma. ska köpa poppy red tror jag, mitt löshår är i den nyansen(har ju mörkade i nu). weho. glad tjej. materiell tjej!

Jag gör så som jag inte ska göra: (Inte nu. Fastän jag är verklig. Verklig här och nu.) Jag låter ångesten ta över mig och jag undrar varför. Två tabletter och två timmar senare sitter ångesten ändå fast så hårt. "Klibbar fast som skam". Ensamheten tar ändå över. Det är då jag undrar varför inte tabletter hjälper mig. Varför ingentinget är så tydligt. Tomheten är min och jag tänker sjukt. Äckliga bilder som pryder mina tankar. Jag gråter inte längre, jag har slutat gråta. Jag kollapsar snart och jag undrar hur jag kan spela spelet så enkelt. Jag undrar varför det är så jävla svårt. Varför det är ett sånt jävla skitliv. Men jag säger ingenting till dig, om inte du säger något till mig. Ett tyst spel. En tyst tävling ingen av oss vill vara med i. Och jag hatar mig mer än någonsin ännu en gång.

Yeah, well maybe I hurt you sometimes, but let's contrast and compare.

Försöker iallafall. Gillar tomheten. Avskyr tystnaden. Förstår inte ångesten. Ser ner på dem. Saknar ingenting. Hatar mig. Föraktar alla andra. Konstaterar ensamheten. Försvinner hela tiden. Tänker inte längre. Lyssnar på en förlorad tid. Älskar dig. Vill andas. Kan inte andas. Säger allting. Orkar inte. And we weren't even bleeding.

typ världens finaste vän!! (johanna alltså)
kände att hon förtjänade ett inlägg i min blogg (som fått fler läsare på sistone, men ännu färre kommentarer?). Johanna är min vän, för hon lyssnar på mina tokigheter. Hon förstår mina tokigheter. Hon blir inte arg på mina tokigheter. Johanna och jag ska spåååra på peace and love i sommar. Eller vi ska nog spåra jämt förresten... Vi ska se Håkan tillsammans och den kvällen kommer bli den finaste kvällen på evigheter! en månad och två veckor dit typ. Weho PEPPAD TJEJ! JJAJJAJJA. vi hörs. puss

Hej ta livet av mig nu. Tack. Ett skott i huvudet. Bara sådär. Rätt igenom. Enkelt. Vaknar av ångesten. Hon ger mig ångest. Inte hon som hon utan en helt annan hon. Kommer aldrig förlåta, nej, nej, nej. Vaknar till ljudet av tystnad. Vaknar av att solen skiner igenom mina stadsgardiner. Borde nog sy upp de nya gardinerna. Jag kollapsar gärna i dina armar min vän. Fast du inte känner mig så bra vet jag ju att det kommer bli så. En sväng upp på rummet, kollar mig runt. En sväng till ditt skrivbord, kollapsa av ångesten. Jag önskar att jag inte vore sån. En sån med ångesten som en äkta vän som aldrig någonsin lämnar ens sida. Jag vill inte vara sån.