för hundar som oss

Jag saknar avsaknaden. Jag försöker att get over myself. Men jag blir bara arg. Arg på mig själv och alla andra också. Jag blir arg på ilskan. Jag blir trött på sömnlösheten, ledsen av nedstämdheten och besviken av förhoppningar. Jag är så himla trött just nu. Trött på vardagen. Väldigt less. Klagar gör jag nu, haha. Som vanligt. Men jag är glad ibland också! Just for the record. Och så var det inte förut. Tror det är mina nya meds som hjälper till :):) Men vad spelar det för roll 'hur', huvudsaken är 'att'.

I'm glad I didn't die before I met you.




"and it only feels worse when I stay in one place
so I'm always pacing around or walking away"