för hundar som oss

Jag har skrivit så mycket, så många dagar. Jag har skrivit till dig och er och mig själv. Jag har sparat, lagt undan och raderat. Ångesten. Jag kan kontrollera den med hjälp. Jag är trött på att vara ledsen, trött på att höra dig ledsen, trött på att orka le, trött på att höra dig skratta. Jag är trött på allt och jag vill bort. Jag vill inte stanna här länge till. (Om en månad flyttar jag till Falun, räcker det?) Jag vill träffa mina vänner, men jag vet inte ens vilka som är mina vänner? Dom som hört av sig kanske. Dom som ignorerat mig är ju definitivt borta ur leken. Men du du du, du säger att det blir bättre. Det blir bättre till slut. Det blir aldrig bra min fina vän, det måste du förstå. Det kommer aldrig bli helt bra. Du är min (då, nu och alltid) finaste vän, och jämför jag alla med dig så är alla andra så dåliga. Du kommer aldrig läsa det här. Du läser inte något jag skriver, du sa förut att det gjorde för ont, att det gjorde dig ledsen. Det känns som om jag aldrig varit såhär låg, som jag är just nu. Du säger om och om igen att det blir bättre, men jag ser hela stan sjunka.


ser hela stan sjunka
som titanic med alla ljusen tända
åh, en sån där natt då vi behöver någonting
som hjälper en över svarta vatten

Vad jag bryr mig om nu
är att få ut dig ur skallen
är att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen
den tar slut från kyss till kyss
Vad jag bryr mig om nu 
är att aldrig ge hjärtat rakt ut

Vad jag bryr mig om nu
är dina armar om mig
även om jag vet att jag måste glömma dig

Vad jag bryr mig om nu
är att du då ser det
hur smutsigt livet blivit.

Förlåt, nu slutar jag.

hur kan det gå från allt till ingenting. så snabbt. de säger att man ska dra av plåstret snabbt. det gör mindre ont då. men det är annorlunda. det här. det här gör ont och kommer aldrig sluta göra det. och du går vidare, tio år. jag har påsar under ögonen av sömnbristen. jag är rädd för att bli ett monster igen. jag är rädd för framtiden. jag är rädd för att det du säger är sant. jag är rädd för att det inte spelar någon roll för dig. jag är rädd för att det är ingenting. ingenting. haha. så himla sjukt..

crazy girl med för mycket fritid.
därför sitter jag på biblioteket i Falun, och väntar på bussen........ yey. De har trådlöst internet här... bättre än att sitta utomhus och konversera med gamlingar på bänken. Okej, det är inget fel egentligen med att sitta och konversera med gamlingar i väntan. Men det är inte en sån dag idag. Tycker att skoldagen var lång (vilket den egentligen inte ens var). Tycker att det är synd det som stod i tidningen idag. It's none of my business, i know: men människor så känsliga som jag blir ändå berörda. Tänker lite för mycket. Oroar sig. Borde kanske släppa taget om allt som har med allt annat att göra. Ingentinget är alltet. Alltså borde alltet vara ingentinget. Alltså borde ångesten, som är alltet, vara ingentinget. Men sen är ju ingentinget alltet. Igen. Fastnar i tankar och jag blir gaaaaaaaaaalen och nu måste jag springa till bussen. Eller så sitter jag kvar här hela dagen. Har en mandarinis. Hihi. Bye.

fina flickor hihi :) <3


Jag tänker att jag vill skriva något glatt. För alltid när jag skriver(i skolan, för mig själv, här) blir det alltid så att sorgen i tankarna slingrar sig ner i fingerspetsarna. Att orden som fastnar är ord som bara jag borde se. Egentligen spelar väl inte det någon roll, eftersom att jag raderar det mesta jag skriver som är publikt. Men det går inte att skriva glatt idag, varje gång mina tankar nuddar dig det minsta, en dag som idag, så sätter sig sorgen i mig. Mest i ögonen. Mest så jag gråter. Men också i andningen. Som ett hårt grepp runt min hals så jag får kämpa för att orka andas. Vill skriva så du förstår, men du kommer aldrig att förstå och förstår du kommer du aldrig mer att.

Söndag. Jag hatar söndag. Söndag drar ur all livslust ur kroppen. Söndag är fylld med ångest. Jämt. Jag önskar att söndag vore o-existerande. Jag önskar att jag vore mer. Mer allt. Mer levande. För nu hatar jag ångesten som aldrig förut. Nu hatar jag det mörka utan förståelse. ÅH. Önskar att jag inte vore den som är den. Den som sitter och hangs her heart out såhär. Ge mig en vinterdrog, ge mig allt du har, kom nu, jag är kroniskt låg.

Jag har varit hos Tove i helgen och det har varit bra. Tove är min bästa vän. Därför fattar jag inte varför det inte kan hålla i sig med att inte vara låg. Att inte vara lika dålig. Att inte må såhär. Jag vill sova i all evighet.

hello gammal bild.


vi två är saknade till havs, och vågorna dom kraschar över dig och mig, vi två är saknade till havs, vi tar oss upp en vacker dag. du och jag.

Kolla schysstaste tatueringen va (; hähä...
Fick mvg på engelskan! Ligger inte ens efter i något ämne, skolan börjar bli mysigare och jag ska träffa Tove i helgen. Hihi. Var hos J inatt, myspys. Idag är jag någorlunda glad. Alltså puss. Fundrar på halloween. Redan pepp! weho.


Sen skadar det ju inte att jag fick en sån här av Jonatan:

inte min bild, igen!

Bara en gång till, det snurrar till som svindel, tio år, tio år... för att kom kom atombomb, om vi nån gång nånsin blir som dom. för att inget är magiskt och det är så tragiskt. för att du sover ju du hör ju inte på. för att hon låg på gatan medan rymdskeppen sände meddelanden genom atmosfären. för att du var full och jag var full i aprilsolen. för att jag känner pojken här i fönstret mittemot. för att bortsprunga katter ropar tillbaks. för att vad vet du om gryningen förrän du mött varje morgon med sömnlösa ögon. för att du var så trött. för att akta dig för människor för dom gör en illa om dom kan. för att maria säger. för att visst känns det fint, att vara vid liv, en dag till?

hösten är min vän. och jag posar fint.

Jag undrar när verkligheten kommer tillbaka. Den har varit borta alltför länge nu. Trouble is the only way. Kanske. Vet inte. Eller egentligen vet jag nog. Men vågar nog inte? Vågar nog inte tänka, inte känna efter.

Det jag vet nu och nu är att jag vill tillbaka. Jag vill framåt. Jag vill inte vara här nu. Inte någonsin. Jag hatar så mycket människor att jag snart går sönder bara av det.  

"jag är inte som du, jag dör om jag stannar"

salkfdhljfhjkhfsjsdfhjdf. du skär, skär som en laser, och jag har inget 
vettigt försvar.

åh världens finaste tjejer!

Igår så åkte jag hem till Mosi, tjejkväll på g yes fer sure. Ostochkex<3. Fick presenter!! haha söta. Åkte tyvärris hem på kvälla eftersom jag fick någon slags frysattack min kropp blev kall överalllt. Läskigt.. Och en till sak som är läskigt är hur mycket barn man ser ute gå gatorna när man åker där! Alltså nu pratar vi elva, halv tolv på natta. Huhu.
Snart ska jag på kalas hos Nova, hon fyller år :)

Hihi ikväll ska jag till JONATAN. Jag saknar plutten. Hihi :D:D:D:D

JAJA, hörs.

Random bild. Syster och jagis. <3

Idag var jag till skolan! (weho) Där gjorde jag helt okej ifrån min på datakunskapsprovet. Datakunskap måste vara det tråkigaste av alla ämnen. Sen... åkte jag hem.. Hmm. Mami lagar mat och jag funderar över varför jag har ett hål i mitt hjärta. Kanske äter de små ångestmonsterna upp mig innifrån och ut. Kanske är det för att jag förmultnar inombords. Kanske är det för att en visst mörker inte orkar bära ångesten själv.. Vet inte, inte idag. MEN, det var inte det jag skulle skriva egentligen. Jag planerade att åka till Bollnäs i helgen kanske, men det gick inte. Tråkigt. Men jag får satsa på Stockholm nästa helg kanske då.. Wehooo. Jag vill träffa Moses nu. Punkt. Men sen kommer jag på att jag glömt ge den här länken till henne. Haha jag skriver right to you nu mosis. Jag ska INTE till Bollnäs i helgen, vi borde träffas!!

puss.

Inte min bild alls!

"vi är ingenstans och det är nu". yes. but what's so easy in the evening by the morning's such a drag.. tänker att kanske om man är bra och duktig och inte gör dumma saker litar nog folk på en. de säger att tillit är det viktigaste mellan två människor. jag håller inte med. tillit är nog ganska överskattat. jag säger inte att jag inte litar på andra, eller att andra inte kan lita på mig. men jag säger att det inte är det viktigaste. vad som är det viktigaste finns det tankar på i mitt huvud. för mycket tankar kanske. det blir en enda röra och jag tänker att jag önskar att jag vågade visa några av er min andra blogg. men bara för att ni skulle försöka. för nu vet jag inte. kaos i mitt huvud.

Idag är jag sjuk. Som vanligt va... Någon ska komma och kolla på lägenheten snart. Så jag fick lov att klä på mig vanliga kläder istället för sjuk-kläder.

and the world's got me dizzy again.

... + kanelbullens dag.


(fläckar från kameran och rörigt bord<3)


Jag firade detta genom att mamma gick till willys och köpte bullar. Sen tinade jag bullar, och tänkte dricka varm choklad till, för en viss syster(läs; metronyx) säger att det är bra med varma drycker när man är sjuk som jag är, och för att det är gott. Men ack så lurad jag blev.. Mjölken var slut hemma, ingen av oss dricker ju mjölk. Vi är ju bubbelvattnare. Så jag invigde en av mina nya koppar(födelsedagspresent) med bubbelvatten... Kändes inte riktigt lika mysigt.. Hmm. Men nu är jag mätt och belåten. :-D

(Hahah, ja, jag bloggar om bullar...................)

Har alltså skapat en ny blogg. (nah?) Den ser bara ut såhär för tillfället. Jag kan inte något alls om html och sånt, tur att man har andra människor till sånt då, hehe. Typ Mr Jay. hihi :)